Vilken känsla! Mikä tunne!

Alla (läs matte) har varit så rädda att inte jag, Smilla, skulle lära mig att skälla efter haren, men nu har hon allt fått tji! I torsdags gjorde jag min premiär med lite halvbra skall. Efter att ha fått hotellservice hos Molly o Tilde över helgen så for moffa iväg med oss till skogs imorse kl 6. Det var ännu mörkt och nästan lite rimfrost på marken och det var idealt jaktföre. Nu tänkte jag att jag minsann ska visa vad jag går för också så att även jag börjar få följa med och tävla med mamma My! Sagt och gjort, jag gav mig ut på spåret och genast fick jag nos på haren! Yes, bara att börja ge skall och det gjorde jag så att jag skulle ha fått många, många skallminuter i en tävling. Dessutom skäller jag (trots att jag säger det själv), lite bättre än vad mamma gör 😀 Dessutom har jag tätare skall än mamma My och bättre könsprägel!

Kaikki (lukekaa mamma) on ollut huollissaan etten minä (Smilla), oppisi haukkumaan jäniksen perässä mutta nyt olen kyllä näyttänyt että osaanpas! Torstaina näytin vähänsen taidostani ja erinomaisen hotellihoidon Mollyn ja Tilden luona viikonloppuna, ukki vei meidät metsään aamulla klo 6. Oli vielä pimeää ja maa oli melkein kuurassa eikä tuullut joten oli erinomainen sää meille metsästäjille! Ajattelin että nyt kyllä näytän mihin minäkin pystyn jotta minäkin saan alkaa kulkea Nuusku äidin kanssa kilpailuissa. Joten siitä vain jäljille ja heti sain jäniksen hajut ja se siitä se lähti! Kilpailussa olisi kertynyt monta haukkuminuutteja ja vaikka itse sen sanon, haukkuni on vähän parempi ja tiheämpi kuin mamman ja sukupuolileimani on parempi minun haukussani!

http://dogps.ota.bz/up/DoGPSmap.aspx?pmc=FXiuadcivj0juy4fvk15pcvi4586692820&sid=tTKHjjRxqTWuypeDdOZeUQ2

Länk till dagens jakt, jag visas som rosa, mamma som blå, skall som rött – Linkki päivän treeneihin, minä olen vaaleanpunaisena, mamma sinisenä ja haukut punaisena.

På hotellet med Molly, jag, mamma My, Tilde

På hotellet med Molly, jag, mamma My, Tilde

dogps_358401805307_2014-09-30 Smillas dag  -> dagen i siffror – päivä numeroissa

Tävlingssäsongen är igång med VOI2 54,89 – Kilpailukausi on avattu VOI2 54,89

Mamma My (Meccala Niiskuneiti) och moffa Sulo Tuisku var till Alavus på DRAJ tävling idag. Basset Fauve de Bretagne som vår ras heter, tävlar tillsammans med drevrarna i harprov. Själv var jag, Smilla, lite besviken att jag inte fick följa med så jag passade på att kissa rejält i mattes säng trots att jag visste att hon skulle bli jättearg! Men jag ville visa att jag inte är helt dum utan nog förstår vad som pågår och vad det tisslas och tasslas om! De säger bara att jag måste börja ge mera skall och sjunga mera när jag springer efter haren!

My och moffa hade siktat på att uppnå den bästa resultatklassen, dvs VOI1-pris och för det så skulle My behöva skrapa ihop 60 poäng totalt. Hon saknar två VOI1 resultat för att få titeln DRAJ Drevchampion. Idag var det säsongens första tävling och de kom hem med ett VOI2 resultat och 54,89 poäng. Det skulle ha behövts lite fler drevminuter för att få ihop till det, men den andra haren hade varit en liten och besvärlig en.

Nuusku (Meccala Niiskuneiti) äiti ja ukki Sulo Tuisku kävivät tänään Alavudella DRAJ kisassa. Bretagnenbassetit joka on rodumme nimi, kilapillaan dreevereitten kanssa jäniksien ajokokeissa. Itse, Smilla, olin vähän pettynyt etten päässyt mukaan joten kävin kusella mamman sängyssä vaikka tiesin että hän suttuisi kovasti tästä! Halusin kuitenkin näyttää etten ole ihan tyhmä vaan olin kyllä ymmärtänyt mistä oltiin kuiskattu ja puhuttu! Sanovat vain että minun pitäisi ruveta haukkumaan enemmän kun juoksen jäniksen perässä!

Nuuskulla ja ukilla oli tavoitteena saavuttaa parasta tulosluokkaa, eli VOI1 tulosta ja siihen Nuuskun olisi saatava yhteensä 60 pistettä. Häneltä puuttuu kaksi VOI1 palkintosijaa jotta hänestä tulisi DRAJ käyttövalio. Tänään oli kauden ensimmäinen kilpailu ja tulivat kotiin VOI2 tuloksella pisteillä 54,89. Nuuskun olisi pitänyt ajaa toista jänistä vähän pitempään mutta se oli ollut sellainen pieni sutturainen joka heti meni piiloon.

Här är poängen (bästa är 5) – Tässä ovat pisteet (paras on 5) :

Sök/Haku: 4,50   Upptagningsförmåga/Ylösottokyky: 4,00   Drevsäkerhet/Ajovarmuus: 3,00    Skall/Haukku: 3,50 Skallets kraktär o variation/Haukun luonne ja vaihtelevaisuus: 3,00   Lydnand o samarbete/Tottelevaisuus ja yhteistyö: 4,00 Helhetsintryck/Kokonaisvaikutelma:4,00

Egenskapspoäng / Ominaisuuspisteet    26,00    Drevpoäng / Ajopisteet   28,89  = 54,89  AVO2

”Haku laaja. Ei herättele. Ajot sujuvia, pitkän erän loppu hukka tielle. Haukku kuuluva, yksiääninen, kertova, tottelevainen. Metsästysinto 3/3”.

Domare / Tuomarit: Vesa Lammi  ja  Esa Manninen

Meccala Niiskuneiti domare/tuomarit Vesa lammi & Esa Manninen

Meccala Niiskuneiti domare/tuomarit Vesa Lammi & Esa Manninen

 

Träningen fortsätter – Harjoittelu jatkuu

Igår var vi med moffa och Kiira och sökte en hare och visst hittade mamma My en och nu vågade även jag Smilla ge skall och moffa sa att det hördes nog vem som skällde! 🙂 – jag (Smilla) lär ha ett mycket högre och klarare skall än My som inte skäller så ofta och som har ett ganska maskulint skall. Det var roligt att skälla så jag ska nog börja skälla mera jag också! 🙂

Eilen oltiin ukin ja Kiiran kanssa metsässä etsimässä jänistä ja kyllähän Nuusku äiti löysi yhden ja tällä kertaa minäkin (Smilla) uskalsin haukkua ja antaa ääntää! 🙂 Ukki kehui että kyllä kuului kuka haukkui koska minulla on kuulemma paljon kirkkaampi ja voimakkaampi haukku kuin Nuuskulla joka haukku harvakseen ja hänellä on aika urosmainen haukunta. Minusta oli hauskaa haukkua kun löysi hajut ja sai jäniksen ylös, joten tulen kyllä haukkumaan enemmän nyt jatkossa! 🙂

Träningssäsongen i skogen är inledd – Harjoittelukausi metsässä on avattu

Mamma My och jag Smilla har hunnit vara några gånger och tränat i skogen sedan den 20.8. Idag var dock första gången som mamma My fick upp spåret på en hare och till och med jag vågade mig på att skälla lite för första gången idag. Detta gladde matte och moffa! Vi hade finska stövaren Kiira med oss också och när My väl hade fått upp haren så var Kiira lite snabbare än oss med sina långa ben. Detta resulterade i att det första drevet blev kort eftersom Kiira hann ifatt haren, tog den i munnen och sprang med den till moffa.

My hittade ännu en hare som vi jagade en stund, men jag började bli ganska trött i mina ben så jag sökte mig till matte och moffa när jag hade sprungit 19,7 km. Vi lämnade att invänta mamma My och hon gav nog upp till slut. Hon kan det här med att jaga effektivt eftersom hon bara hade sprungit 17,5 km. När vi kom hem fick vi smaka på vårt byte och det var väldigt gott!

Nuusku äiti ja minä, Smilla ollaan päästy muutaman kerran metsään harjoittelemaan 20.8 jälkeen. Tänään oli kuitenkin ensimmäinen päivä kun Nuusku äiti sai jäniksen ylös ja jopa minäkin uskallsin haukkua vähän tänään. Se oli eka kerta kun olen uskaltanut haukkua ja se ilahdutti mammaa ja ukkia erittäin paljon. Meillä oli myös suomenajokoira Kiira matkassa ja hän juoksi pitkillä jaloillaan vähän nopeammin kuin me. Lopputuloksena Kiira saavutti jäniksen, otti sen suuhunsa ja vei ukille.

Nuusku äiti löysi vielä toisen jäniksen jonka ajoimme hetken, mutta minun jalat alkoivat väsymään jotta hakeuduin mamman ja ukin luokse kun olin juossut 19,7 km. Jäimme odottamaan Nuuskua ja hänkin antoi lopuksi periksi. Hän kuitenkin osaa ajaa tehokkaasti koska hän juoksi vain 17,5 km. Kotona saimme makupaloja saaliistamme ja se oli todella hyvää!

Kuvat 8-9 .2014 012

Bytet – Saalis

Jaktdag 001

I väntan på mamma My – Nuuskua odotellessa

Kuvat 8-9 .2014 013