Under de senaste dagarna har det kommit flera förfrågningar om vi har planer på att försöka få bebisar i vår kennel i vår och jag har hört moffa och mamma prata om att det nu ska vara min tur (Tuiskupolun Smilla) att försöka få valpar bara min löptid börjar. Den borde börja när som helst, men de hoppas på att jag ska hinna få mitt tredje VOI1 resultat i hardrev så att jag skulle vara dubbelchampion när jag betäcks, men för mig spelar det ingen roll, utan det skall bli spännande att försöka bli mamma! 🙂 Vi har dock sett att man kan aldrig vara säker på hur det går, trots att betäckningen lyckas, under den påföljanden tiden kan mycket hända!
Viime päivinä meille on tullut muutama kyselyjä mikäli meillä on pentue sunniteltu tälle keväälle ja olen kyllä kuullut ukki ja mamma puhuvan siitä että nyt olisi minun vuoro (Tuiskupolun Smilla) yrittää tulla äidiksi kunhan juoksu vain alkaa. Se pitäisi alkaa milloin vain, mutta ukki haluaisi ehtiä saada kolmas VOI1 jäniskokeesta jotta minusta tulisi kaksoisvalioksi kun minut astutetaan, mutta minulle ei haittaa vaikkei tulos ehtisi tulla tällä kaudella, vaan olisi jännittävää yrittää tulla äidiksi! 🙂 Olemme kuitenkin nähneet ettei koskaan tiedä miten menee vaikka astutus onnistuu, matkan varrella on monta kommervenkkejä!
Just nu ligger jag ihopkurad i min korg i bilen på väg från Kajana där det varit en internationell utställning. Moffa tyckte att vi skulle köra de 450 km en väg för att se om det skulle gå att få det där tredje certifikatet så att jag skulle bli utställningschampion. Sagt och gjort, vi startade 5.15 imorse och for via Jurva för att hämta en chaufför till eftersom matte är dålig på att sitta i bilen en hel dag.
Olsio.fi 